SigridSofia.art.blog

Den 12 mars är snart slut och jag undrar lite vart dagarna tog vägen, denna månad. Det är nu, när det luktar vår på riktigt, som jag vill stanna tiden och njuta mer av varje minut. Den senaste tiden har det varit hysteriskt mycket av allt och jag slängs mellan olika problem dagarna i ända. Eller utmaningar för att vara mer positiv… Eller möjligheter för att vara snäppet mer positiv.

Hursomhelst – dagen till ära får det bli en dikt som jag skrev 2019. Fick förmånen att vårtala på valborg vid elden i Norra Sandsjö förra året. Då avslutade jag med att läsa just den.

 

Ha en underbar kväll!!

Vinterslut och marstid

Skön tystnad smeker mitt öra

Endast vinden hörs och läker mina vintersår

Snövit matta lurar mitt öga

Jag ser vinter men känner vår

 

Kylan biter i min kind

och håller isen envist kvar

Från klockan sex till sex ser jag sjö och horisont

Marstid betyder vinterslut och glädjen är så självklar

 

Kanske är det nu, precis nu

Allt är som allra bäst

Knopparna laddar för att brista

Beredda att växa och blomma som mest

 

Förväntan, hopp och tro

På ny tid, på ljus, på vår

Vintern börjar släppa taget

I morgon tar man allt för givet, allt som runt mig pågår

 

Tack till livet

Tack för min förmåga att kunna se

Att jag återigen får uppleva och delta

Glädjen jag känner inför naturen och den förvandling som kommer ske

 

SigridSofia 2019