Oj, vilken go helg. Sol, skogspromenader, social samvaro och väldigt mycket god mat är några av ingredienserna.
Lördagens kväll blev lyckad. Mina bröder med fruar (utom Monica som var sjuk ☹) kom tillsammans med mamma på middag. Även min äldste kusin Magnus var bjuden och han känns som en i familjen, mer som en storebror än en kusin. Å han kom så gärna. Maten blev såå god. Innerlår och fransyska av älgkalv som vi körde i Sousvide’n och det blir riktigt bra med den behandlingen. Potatisgratäng a l a Jonas style (vilket innehåller ädelost för att piffa till smaken) och sås av trattkantareller (min style). Äppelkaka (äpple från tomten såklart) och egen vaniljsås. Mätta blev vi kan tilläggas. Härliga timmar med nära och kära.
I går söndags var det mulet och grått samt lite duggregn. Vi gick skogspromenaden på Åsen och det var lika skönt som vanligt. Sedan åkte vi till Öxnehaga. Å vad skulle vi göra där, undrar ni nog säkert. Har nog aldrig varit på denna plats men har man (Jonas) beställt paket och inte riktigt var ”med” när det gäller att välja utlämningsstället så blir det så. Han hade för övrigt inte fått några val menar han men det tror jag inte riktigt på. 😊 Vi hittade butiken hur som helst och när vi ändå var på hållet passade planerade vi in och hälsade på Henry i hans nya lägenhet på Sagogatan i Samset i Jönköping. Han har verkligen fått ordning på lägenheten nu och trivs bra. Ett otroligt fint och lugnt område. Gofika och en mycket mysig stund med honom.
Hem och bara ta det lugnt och ladda inför ny vecka. Helgen gick i blixtens hastighet, som alltid när man har roligt. Men helgen innehöll också tråkigheter. Eller rättare sagt – en helt frukstansvärd händelse – en person dog i Novemberskölden som ägde rum under lördagen. Detta stora event som så många tusen människor kommer för att titta på. En åskådare blev påkörd utanför Flisby och avled senare. Tävlingen ställdes senare in. Vilken tragedi. Jag skulle aldrig få för mig att ställa mig och titta på bilar som kör fort på småvägar men det är många andra som har en helt annan uppfattning än mig och tjusningen i detta. Grymt grymt sorgligt att en människa behöva sätta livet till. Tankarna går till de anhöriga, såklart, och så lider jag med de som ordnar denna tävling. Det måste vara riktigt tungt när något sånt här inträffar.
Idag tekniska hela dagen och jag hade önskat att energin hade räckt till att räfsa lite löv i trädgården när jag kom hem. Men energin räckte inte och jag skyller på att det är ju ändå mörkt. Löven i Torset tog mina bröder hand om i fredags, i strålande sol och nu är mammas gräsmatta grön igen. Härligt!!!
Lämna ett svar